Nyligen har många lantbrukare fått utskick från Jordbruksverket där det anges att något är fel med arealerna men inte vad som är själva felet. Det är inte förenligt med god myndighetsutövning och riskerar att underminera förtroendet för både svenska myndigheter och EU.
Utskicken har rubriken ”Resultat från uppföljning av jordbruksmark 2023” och i SAM Internet anges även rubriken ”Kommunicering markuppföljning”. I följebrevet finns tre sidor med generell information (!) och slutligen en till flera sidor med information som är specifik för mottagaren.
Det allvarligaste problemet med Jordbruksverkets utskick är att det inte framgår vad som är felet. Lantbrukaren ombeds själv istället gissa om det är hela eller delar av fältet som inte är jordbruksmark eller om felet är att det är flera grödor på samma fält. Enda sättet att få reda på vad som är felet är att själv kontakta Länsstyrelsen och fråga, men inte ens då är det säkert att det går att reda ut.
Vad ska man göra med informationen?
Trots att det kan handla om en mindre gränsjustering mellan två olika spannmålsgrödor, med samma EU-stöd, så krävs en åtgärd i SAM Internet eller via den speciella appen. Annars riskerar man neddragning av EU-stöden för hela det skifte som satelliterna anser innehåller oklarheter. Detta kunde inte ske i det tidigare kontrollsystemet med besök i fält. Ett stort problem är också att det inte går att se i SAM Internet att man rättat till felet. Det finns därför en uppenbar risk att sanktionen inte kommer att vara i proportion till felet.
Generella utskick
Jordbruksverket har i utskicket inte ens lyckats sortera bort de lantbrukare som redan begärt blockändring och därmed redan annonserat att fältet är annorlunda mot blockkartan som fanns i ansökan. I de fallen ska lantbrukaren bortse från utskicket och avvakta ändring.
Men om handläggningen av blockändringen inte sker förrän efter 31 augusti så är det svårare att justera enskilda skiften.
Oavsett om ändringen är gjord eller ej så får man samma utskick igen som påminnelse. Det beror på att Jordbruksverkets system inte kan se om ändringen är gjord eller ej och därför skickas de automatiskt flera gånger, vilket skapar onödig osäkerhet om den anmälda ändringen är tillräcklig.
Ingen gynnas
Kortsiktigt så gynnas rådgivningsföretagen av otydlig myndighetskommunikation eftersom det skapas faktureringsbara konsulttimmar. Men allt nonsensarbete som inte skapar mervärden dränerar branschen på resurser som i stället hade behövts för att arbeta med att utveckla produktionen.
Dessutom är det inte till nytta för rådgivningen att få stor arbetsbelastning med arbete som ingen vill ha. Det blir svårare att rekrytera rådgivare till tråkiga servicetjänster. Långsiktigt så förlorar därför alla på det meningslösa administrationsarbetet.
För att uppfylla Livsmedelsstrategins mål om ökad livsmedelproduktionen måste alla inblandade aktörer delta i detta arbete och fråga sig om det egna agerandet stöttar det syftet. Här har uppenbarligen Jordbruksverket arbete kvar att göra.
Är det EU:s fel?
Allt är inte EU:s fel. Även om EU kräver att det införs nya kontroller av svenska skiften så finns det inget som hindrar att detta sker effektivt och tydligt.
I första hand bör man försöka förhindra onödig administration redan i förhandlingarna med EU. Om det inte går så gäller det att göra det bästa möjliga av situationen. Det kan innebära betydande kostnader för att skapa ett bra system, men är det pris man får betala om man inte lyckas skapa förändring inom EU. Att bara acceptera dåliga system och låta detta drabba lantbrukarna är inte en bra myndighetsutövning.
Tips till Jordbruksverket
Istället för att skicka ut generella brev där lantbrukaren ombeds att själv lista ut vad som är felet så borde det i SAM Internet tydligt framgå vad satelliten har uppfattat som fel. Då borde det även gå att ha funktionen att systemet godkänner när gränsdragningen är ritad så pass likt satellitens information att ändringen är godkänd. För att skapa ett rättssäkert system måste den sökande av EU-stöden kunna veta hur man ska agera för att göra rätt. Vi undanber oss utskick baserade på dåligt programmerade och trubbiga algoritmer! Förslagsvis används det planerade krisstödet till Jordbruksverkets datautveckling. Det skulle skapa nytta för alla lantbrukare, istället för att göra en orättvis utbetalning till få lantbrukare eller försumbar utbetalning till många lantbrukare.
Av Anki Sjöberg och Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult