För fler av Lennart Wikströms omtyckta ledare – ta en titt här!
MARS 2025
Maten börjar nå sitt rätta värde
Mat är politik. Det är inte minst uppenbart när ökade matpriser leder till upphetsade inlägg på sociala medier, uppmaning till bojkott av de så kallade matjättarna och krav på subventioner och i förtäckta ordalag på förstatligande av värdekedjan för livsmedel. Helt klart har maten blivit dyrare än den var för fem år sedan men det sätt debatten glider iväg kan inte betecknas som annat än populism.
Tvärtom är detta något efterlängtat och i grunden moraliskt rätt. Mat ska få kosta. Problemet är ju att den i relation till utvecklingen av konsumenternas köpkraft har varit för billig för länge. Och frågan är hur mycket dyrare maten blivit – egentligen.
Utom påverkan
Som exempel på höga priser nämns kaffe, olivolja, apelsinjuice och importerade grönsaker – alla produkter vars prissättning ligger långt utanför svenska aktörers möjligheter att påverka. Prisutvecklingen i butik, det vill säga handelns omsättningsökning, ligger kring fyra procent på rullande tolv månader. Det är ungefär där även den nominella köpkraftsutvecklingen beräknas hamna. Faktum är att handeln (ännu) inte fullt kompenserat för de prisökningar som pandemi, rusande energipriser och den krigsekonomi som Europa tvingats in i efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina lett till.
Högre än inflation
Om vi tittar på de så kallade jordbruksreglerade livsmedel som vi kan producera inom landet ligger prisökningar sedan 2019, året före pandemin, på i genomsnitt 5,6 procent per år med de största höjningarna mellan 2021 och 2022. Det kan jämföras med en generell inflation på 4,4 procent. Mest har ägg gått upp med 8,6 procent per år. Mjölk har stigit med 5,7 procent och kött med 5,9 procent per år.
En del i prisökningarna är självklart höjda priser på lantbrukets produkter. Avräkningspriset på höstvete steg med 6,8 procent per år mellan 2019 och 2024 och foderkorn med 6,7 procent, medan svenska äpplen i princip inte har stigit alls i pris de senaste fem åren, bara med 0,7 procent per år. Av animalier har avräkningspriset på konventionell mjölk stigit med 7,8 procent per år och på ungnöt med 5,5 procent medan priset på slaktgris stigit med 8,4 procent per år. Avräkningspriset på ägg har stigit med 7,8 procent per år.
Värdekedjan buffrar
Med undantag för ägg ligger alltså prisökningarna i primärled högre än i konsumentled. Det betyder två saker, nämligen att värdekedjan efter primärledet de facto buffrat för prishöjningarna – och det kan finnas lite mer att hämta för äggproducenterna. Det är också värt att notera att avräkningspriset för den ekologiska mjölken inte stigit med mer än 6,0 procent per år under den aktuella tidsperioden.
För att vi inte ska få en backlash med ytterligare tryck neråt på priset till lantbrukarna är det viktigt att föra budskapet vidare:
- Maten har inte blivit dyrare, den har bara börjat nå sitt rätta värde
- Sett över tid följer matpriserna köpkraftsutvecklingen.
- Handeln är inte orsak till att priserna stiger.
- Välj svenskt så får du mervärde.
Och tycker du att maten är dyr kan du ju köpa betong. Det kostar bara två kronor per kg i 25-kilossäck.
Är du prenumerant kan du även läsa alla nummer av tidningen tillbaka till 2015.