För fler av Lennart Wikströms omtyckta ledare – ta en titt här!

Lennart Wikströms ledare
NOVEMBER 2024

Titta på fågeln!

Medan alla medier fullkomligt dränker oss i vad följderna blir av att drygt hälften av medborgarna i världens största ekonomi har valt president för de kommande fyra åren, kanske det kan det vara på sin plats att försöka analysera som hänt på mer nära håll och vilka konsekvenser det kan få för svenska lantbrukare. Visserligen har Chicagobörsen stort inflytande på priset på spannmål och raps, men ännu större betydelse har utvecklingen i de stora europeiska jordbruksekonomierna.

Titta på Tyskland

Från tyska Agrarticker kommer ständiga påminnelser om konsekvenser av att ha haft den så kallade trafikljusregeringen vid makten. Ständiga begränsningar och regleringar kommer upp och nu senast granskas växtskyddsmedel med flufenacet som verksam substans. I Sverige ingår ämnet i Bayers Cadou som är registrerat för användning mot gräsogräs i spannmål. Inflationen i Tyskland stiger också mer än väntat, vilket kan bromsa eventuella åtgärder för att stimulera den tyska ekonomin.

Det kommande nyvalet i Tyskland i början av nästa år får också konsekvenser. Den sittande regeringen är närmast att betrakta som en expeditionsministär, vilket innebär att EU:s största ekonomi med största sannolikhet kommer att gå på tomgång fram till en ny regering är på plats. Oförmågan att leverera på regeringens löften om stöd till Ukraina kommer i alla fall inte att underlätta för den ukrainska spannmålsexporten.

Titta på rapspriset

En tillträdande regering kommer med största sannolikhet ha kristdemokraterna vid rodret, viket kan komma att lätta på den så kallade gröna omställningen och därmed också på restriktionerna för det tyska lantbruket. Men osvuret är bäst…

Efter valet i USA har också det europeiska rapspriset tagit ett skutt uppåt, något som förhoppningsvis gynnar odlare i unionen, men också får de kanadensiska odlarna att andas morgonluft. Små förändringar får i alla fall på kort sikt. Men det är inte över förrän fakturan är betald, och det är några månader dit.

Titta på Storbritannien

Den brittiska regeringen under den adlade gråsossen Keir Starmers ledning aviserar en budget med kraftiga skatte­höjningar. Bland annat kommer undantaget från arvsskatt på lantbruksfastigheter att tas bort på egendomar över en miljon brittiska pund. Över den summan utgår 20 procent på överskjutande belopp i skatt.

Det kan verka som en relativt blygsam skatt, men med tanke på den uppbyggnad av värdet på brittiska lantbruks­egendomar som skett över tid kommer det att innebära att stora värden försvinner ur det brittiska lantbruket. Antingen direkt i form av minskad likviditet eller indirekt i form av stagnerade eller vikande fastighetsvärden och därmed minskat låneutrymme. Dessutom kommer fastighetsägare som står inför generationsskifte att tvingas lägga tid och managementresurser på att minimera effekten av en sådan skatt.

Titta på Sverige

I Sverige har vi under nollräntepolitiken haft en liknande utveckling av fastighetsvärden. Än så länge vågar ingen politiker utom möjligen med undantag för den sanna marxisten Nooshi Dadgostar nämna orden arvs-, gåvo-, fastighets- eller förmögenhetsskatt. Men Sverige står inför betydande utmaningar både när det gäller försvar, infrastruktur och besvärjelsen vård-skola-omsorg, och nyligen togs kravet bort på ett överskott i statens budget. Det finns krafter utöver nämnda marxist som förordar att även slopa balanskravet, vilket med tanke på en lågkonjunktur som är lika efterhängsen som postcovid kan bli verklighet under nästa mandatperiod. Och därmed efterföljande behov av höjda skatter.

Ibland är det bäst att sänka blicken något. Tids nog får vi ta hand om efterdyningarna av orkanen Trump.


Är du prenumerant kan du även läsa alla nummer av tidningen tillbaka till 2015.