I slutet av juni tog styrelsen för Odling i balans beslutet att förbereda för avveckling av organisationen. Orsaken är svårigheterna att få en långsiktig finansiering av tillräcklig omfattning för att hålla nätverket igång och samtidigt utveckla verksamheten, som det formuleras i ett pressmeddelande.
Odling i Balans är en unik sammanslutning med över 30 års erfarenhet av arbete med integrerad växtodling och konkreta åtgärder för ökad hållbarhet. Organisationen bildades för att kunna visa en tredje väg när politiska beslut togs om minskad användning av växtskyddsmedel och programmerat växtskydd ställdes mot ekologisk odling.
Aktuella pilotgårdar
Redan från början fanns arbetssättet med pilotgårdar, som kunde fungera som testbäddar eller levande experimentfält för nya åtgärder och idéer. Modellen har också blivit särskilt aktuell idag i EU-sammanhang, där nätverk av pilotgårdar och enskilda föregångare, så kallade lighthouses eller fyrljus, lyfts fram som nödvändiga för en fungerande koppling mellan forskning och praktik. Precis så har Odling i balans fungerat.
Det första uppdraget handlade om att minska punktläckage och risker vid hantering av växtskyddsmedel, och så var den klassiska standarden biobädden född. Prototypen tog form hos Göran Olsson på Norregård i Sjöstorp i Skåne och utvecklades med provtagning. Den kunskap som togs fram i samarbete med SLU kom till nytta även i andra sammanhang.
Under början av 1990-talet utvecklades närings- och energibalanser och när Greppa näringen firade 20 år för två år sedan fick Odling i balans välförtjänt beröm för sitt pionjärarbete kring just att greppa näringen. Kunskapen kring skyddszoner och senare blommande fältkanter växte fram under tiden och 2010 startades projektet Höstvete mot nya höjder.
Vital länk
Listan kan göras längre, men poängen är att Odling i balans och pilotgårdarna fungerat som en vital länk mellan forskning och försök och praktiken. De har fyllt ett behov som är lika stort om inte större idag som när organisationen startade. Det är en roll som kommer att bli ännu viktigare i en närmare framtid när omvärldens krav på att jordbruket ska ställa om kommer att öka. Då gäller det att ha flera goda exempel att visa upp, förebilder och företag som visar att en tredje väg är möjlig.
Styrelsen har öppnat för en möjlighet att avbryta avvecklingsprocessen om det skulle dyka upp en möjlighet till långsiktig finansiering. Det slutgiltiga beslutet tar styrelsen i höst.
Ta ansvar
Det största ansvaret för att Odling i balans ska kunna fortsätta vilar så klart på styrelsen. Men det är också en uppgift för intressenterna i form av rådgivningsorganisationer, Svenskt Växtskydd, Lantmännen och Yara att verka för organisationens fortlevnad. Hittills har offentligt stöd endast kommit Odling i balans till del i form av projektmedel. Kanske det är dags att omvärdera Odling i balans från Greppa näringens sida, i synnerhet som Greppa numera också är nationellt kompetenscentrum för växtodling. Ett alternativ är att Formas kan slussa medel via SLF, eller att Odling i balans kopplas till SLU, antingen via Partnerskap Alnarp eller RådNu.
Odling i balans har visat sig kunna spela en viktig roll för utvecklingen av en hållbar svensk växtodling och har byggt upp en nödvändig infrastruktur som det kommer att kosta både tid och pengar att ersätta. Vår uppmaning är – ta ansvar, återställ balansen!