Fastighetsutveckling i rationaliseringens spår

I takt med jordbrukets snabba rationalisering händer tre intressanta saker som berör lantbruket och dess byggnader. Den första är att större och färre djurbesättningar och större och färre växtodlingsföretag med större maskiner leder till större och färre produktionsbyggnader.

Tillsammans med den andra stora förändringen, att kopplingen mellan boende och brukande har blivit mycket svagare, leder det till att brukningscentrum och boende också i viss mån frigjorts från varandra. Vi ser allt fler exempel på där en produktionsanläggning placeras oberoende av bostad. Större företag har också medfört fler anställda och då kan det också vara en fördel att inte ha bostaden alltför nära verksamheten. Lantbruksföretagande blir mer likt annat företagande.

Annan användning

Den tredje förändringen är att storleks­rationaliseringen också frikopplat byggnader från lantbruket. Gårdscentra styckas av och säljs som fritidsjordbruk, hästgårdar eller bara ett bättre boende än vad som kan erbjudas i tätorten. Även på lantbruksföretag som fortsätter frigörs byggnader, och här sätter egentligen bara kreativiteten gränserna för vad byggnaderna kan användas till.

Inför årets byggnadsstipendium har vi fått in många förslag med exempel på just annan användning. Det kan vara fråga om verkstad, bränsletillverkning, bostäder, butiker, kontor, övernattningslägenheter och kurs- eller konferens­anläggningar.

Läget avgör

I grunden handlar det om fastighetsutveckling och därvidlag är lantbruk egentligen inte så annorlunda jämfört med andra fastigheter. En av de nominerade gårdarna är också ett exempel på vad det kan innebära att utan hänsyn till historia och tidigare verksamhet kunna lokalisera verksamheten där den ligger bäst i förhållande till marknad, produktion och markanvändning.

Det är också tydligt att den här typen av utveckling är kopplad till lantbruk i närheten av större städer. Det kan ligga en form av självbevarelsedrift och långsiktig samhällsnytta i detta. Genom att utveckla gårdscentra och lediga byggnader behöver inte annan mark tas i anspråk. Dessutom bidrar det till städernas förgröning genom att den omgivande landsbygden integreras i verksamheter kopplade till staden och dess invånare.

Agneta Lilliehöök & Lennart Wikström

Årets nominerade gårdar