Hur dåligt går det egentligen för svenskt lantbruk?
Utan att på något sätt göra anspråk på att ha den fullständiga bilden vågar vi påstå att det går ganska bra. På redaktionen följer vi genom egna kalkyler upp lönsamheten i spannmål, mjölk och potatis samt följer genom våra systertidningar inom trädgård och fjäderfä utvecklingen inom de branscherna. Under hösten publicerade Jordbruksverket sin jordbruksekonomiska sammanställning och Patrik Petersson, HIR Skåne, Mårten Lidfeldt, Mårten Lidfeldt AB och Sebastian Remvig, SLU, vittnade på den
jordbruksekonomiska konferensen i slutet av november om att även om lantbrukarna själva väljer sin lönsamhet så är den inte så dålig.
Sjunkande räntor stigande mjölkpris
Eftersom omsättningen per hektar i spannmålsodlingen är relativt liten, i alla fall i förhållande till investerat kapital, blir kalkylen för höstvete i hög grad beroende av markräntan som i sin tur bestäms av ränteläget. Höga markpriser i kombination med det höga ränteläget 2022–2024 ledde till kraftigt försämrad lönsamhet på TB4-nivå. Men i takt med sänkta räntor har detta vänt och ger ett hyfsat plus även med den lägre avkastningen 2024.
I mjölkproduktionen borde humöret efter Arlas press uppåt på avräkningspriserna stå på tio i två. À-contopriset ligger sedan några månader över EEX-index för mjölk och för första gången sedan vi började med Lantbrukets Affärers mjölkkalkyl ger den ett positivt netto även efter eget arbete, ränta på eget kapital och vinst. Den som tittar närmare på lönsamheten i mjölkföretagen via Alla bolag kan också se en i de flesta fall hälsosam lönsamhet mätt som resultat efter finansnetto.
I potatisodlingen får även en härdad journalist tänka sig för innan man berättar för omvärlden hur kalkylen ser ut. För första gången på länge ligger priset på packad och sorterad vara i nivå med vad odlarna behöver för att täcka sina kostnader hela vägen.
Det är heller ingen hemlighet att kycklingproducenter har och har haft en relativt god lönsamhet, i synnerhet sett till investerat kapital och insatt tid och även inom äggproduktionen börjar resultaten förbättras efter några stökiga år med svängningar i produktionen och störande import.
Välodlad trädgård
På trädgårdssidan ser vi en stigande omsättning som var 11,3 miljarder kr 2023. Vi ser också en stigande konsumtion – med undantag för frukt – av sådant som vi kan producera inom landet.
Även i LRF:s egen konjunkturrapport Grönt Näringslivsindex för tredje kvartalet syns det förbättrade läget i en tydlig förändring av bedömningen av förutsättningarna för näringen. För växtodlingen har index gått från 60 i slutet av förra året till 105,1. Animalier går från 82 till 107,4 och trädgård från 87 till 102,8. Det samlade indexet som även innefattar vidareförädling och tjänster samt skog hamnar på 109,1 jämfört med 89 det sista kvartalet förra året.
Många om matkronan
Om det nu ser så gynnsamt ut, varför vågar vi inte berätta det? Är det Jante-lagen eller ligger det en kommunikationsstrategi bakom?
Det finns under inga omständigheter någon anledning att som företagare skämmas för att det går bra. Det är ju själva kärnan i företagande. Det svenska jordbruket lever inte på någons nåder. Tvärtom har jordbruket accepterat att priserna på de livsnödvändiga produkterna hålls nere med löfte om kompensation via olika stödformer. I konsumentled omsätter livsmedel cirka 425 miljarder inräknat restaurang, café och storhushåll. Av det får jordbruket i produktionsvärde ungefär en sjättedel, medan mellanleden i olika former tar hand om resten med staten som den sista avnämaren med skatteintäkter som vida överstiger stödet till lantbruket.
För ovanlighetens skull kan du som lantbrukare ta det lugnt över jul och klappa dig själv på axeln: Detta har du förtjänat!