Vi matas dagligen i media av hur illa det är ställt i världen. Senast upprepade Marie-Louise Kristola, Sveriges radios klimatkorrespondent, den ihåliga sanningen om att trots alla åtaganden fortsätter utsläppen av växthusgaser att öka. Att det är en ihålig sanning beror på att de svenska bruttoutsläppen minskat med en tredjedel sedan 1990. Räknar vi med den varaktiga inlagringen av kol i skog, mark och annan biomassa som ökat med cirka tio procent under samma period är nettoeffekten en minskning med 76 procent.
Bäst i klassen
På samma sätt är det med den svenska användningen av växtskyddsmedel. Efter en halvering i slutet av 1980-talet och fortsatt minskning ligger Sverige i botten – det vill säga i toppen – i EU. År 2021 använde Sveriges lantbrukare 0,8 kg aktiv substans per hektar konventionellt odlad åker. Det kan jämföras med medel i EU på 3,8 kg. Dessutom har svenska lantbrukare enligt Eurostats siffror minskat användningen med 60 procent de senaste tio åren, vilket kan jämföras med en genomsnittlig ökning på fyra procent för EU som helhet.
Plågsam omställning
År 2011 infördes direktivet om hållbar användning av växtskyddsmedel. Det hade till syfte att behovsanpassa och sänka användningen inom unionen, främst genom integrerat växtskydd. Men eftersom användningen inte minskat, utan snarare ökat något anser EU-kommissionen att något drastiskt måste göras.
I linje med den gröna omställningen och den omöjliga strategin Farm to fork har kommissionen därför tagit fram ett förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel. I den föreslås alla länder att minska sin användning, oavsett om de använder 0,8 kg per hektar som Sverige eller 11 kg per hektar som Malta. Visserligen föreslås länder som Sverige som ligger under 70 procent av EU-genomsnittet att bara behöva minska användningen med 35 procent.
Tom verktygslåda
Men det är illa nog. Vi kan inte minska till 0,5 kg per hektar utan att väsentliga delar av jordbruks- och trädgårdsnäring drabbas. För svenskt vidkommande handlar det snarare om att vi behöver få tillgång till mer kemiskt växtskydd, det gäller i synnerhet för bekämpning av insekter, där verktygslådan idag i princip är tom.
Nu har EU-kommissionen fått massiv kritik från flera håll för förslaget, till och med från den svenska regeringen. Inte minst gäller det bristen på konsekvensanalys. I en utvärdering av strategin Farm to fork som gjorts av forskare vid universitetet i Wageningen uppskattas kostnaden för den halvering som föreslås i förordningen bli 64 miljarder euro årligen i minskad avkastning och ökade kostnader. Det motsvarar cirka 6500 kr per hektar och år, fördelat på medlemsstaternas 109,2 miljoner hektar.
”Det löser sig”
Det säger sig självt att den europeiska jordbruksnäringen inte har några möjligheter att klara en sådan omställning, i synnerhet mot bakgrund av den dåliga lönsamhet som jordbruket generellt har befunnit sig, möjligen med undantag för undantagsåret 2022. Men i kommissionens egen konsekvensbeskrivning nämns detta bara med att ”framtida anpassningar, stöd och lindrande insatser förväntas minska dessa kostnader över tid”. Vad dessa insatser är tänkta att bestå av framgår inte, utan det är bara att konstatera att den mest kostsamma omställning som EU:s jordbruk förväntas genomföra viftas bort med ett ”det löser sig”.
Nu vill Lantbrukets Affärer inte på något sätt påstå att vi är emot EU, däremot målar vi stora frågetecken kring den nuvarande kommissionens motiv och kompetens att ta fram och genomföra en livsmedelsstrategi. I synnerhet mot bakgrund av att vi behöver öka vår livsmedelsproduktion, inte minska den.
Svenskt jordbruk behöver inte ställa om
Svenskt jordbruk tillhör världens mest resurseffektiva, i synnerhet om vi väger in hållbarhetsfaktorer som miljö, klimat, djurhälsa och biologisk mångfald. Naturligtvis skiljer sig villkoren mellan olika delar av landet, men konsumenter kan tryggt välja svenska livsmedel och veta att de producerats med minsta möjliga miljöpåverkan och belastning av klimatet. Varje kilo livsmedel som produceras i Sverige minskar miljöbelastningen och lidandet i världen jämfört med livsmedel från andra länder. Under våren kommer vi i en serie ledare lyfta fram det svenska jordbrukets fördelar när det gäller klimat, växtnäringsutnyttjande, växtskydd, biodiversitet eller kolinlagring. Denna gång är det växtskyddet.