Frågan är hur medvetna svenska lantbrukare är om vad som hänt i vårt grannland i sydväst. Som vi kunde berätta i Lantbrukets Affärer nr 11 förra året har danska lantbrukare genom sin organisation Landbrug & Fødevarer ingått ett trepartsavtal med den danska staten och de danska miljöorganisationerna om ett så kallat grönt Danmark.
Utan att gå in alltför mycket i detalj ställer det danska lantbruket upp på att minska sin klimatpåverkan genom att bland annat göra våtmarker av 140000 hektar torvjordar och plantera skog på 250000 hektar åkermark. Dessutom införs en miljöskatt på koldioxidutsläpp som successivt höjs från 120 kr inklusive rabatt till 750 kr per ton koldioxid 2035 samt stöd för användning av kosttillskottet Bovaer för att få ner utsläppen av metan från mjölkproduktionen.
Stark position
Nu frågar sig vän av ordning hur detta kunde vara möjligt. För en utomstående betraktare förefaller det inte vara något annat än en motsvarande nedskärning av ett visserligen väldigt omfattande men ändå produktivt lantbruk. Till saken hör att danskt lantbruk har en mycket stark position både ekonomiskt, politiskt och i den allmänna opinionen. Det gör att styrkeförhållandet mellan bevarandebiologier och aktivister i miljöorganisationer och lantbruket är betydligt mer jämbördigt än på vår sida av sundet.
Lantbrukets betydelse för landets ekonomi gör det också möjligt för den danska staten att använda stora delar av de gemensamma jordbrukspolitiska medlen som här hemma går under benämningen landsbygdsprogrammet till att kompensera lantbrukets för de negativa effekter som det kommer att innebära. Bland annat kommer intäkterna från skatt och miljöavgifter att omfördelas inom lantbruksekonomin. De danska lantbrukarna uppfattar också med avtalet att de fått mer fria händer att driva på produktivitetsutvecklingen på den areal som kommer att fortsätta att brukas.
Miljömedveten morgonluft
De svenska miljöorganisationerna vädrar naturligtvis morgonluft, WWF och Naturskyddsföreningen har redan tagit fram en gemensam rapport som de kallar En samlad politik för naturen. Förslag till naturpolitiskt ramverk för Sverige. Rapporten fokuserar främst på biologisk mångfald och hänvisar till det avtal som förhandlades fram inom FN:s globala ramverk för biodiversitet och som innehåller en rad långtgående åtgärdsmål som ska nås senast 2030.
EU har sedan det globala ramverket antogs beslutat om förordningen om naturrestaurering. Den är lite mer hovsam än det globala ramverket och statuerar att 20 procent av land och vatten ska restaureras. Till vad är inte helt klart, men efter visst politiskt tumult har Sverige slutligen slopat det ursprungliga förslaget om att naturen ska återställas till förindustriella förhållanden.
Korporativistiskt förslag
Om ramverket skulle gå igenom och hanteras på det korporativistiska sätt som föreslås av förslagsställarna skulle en liknande trepartssituation som i Danmark kunna uppstå och det är tydligt att WWF och Naturskyddsföreningen gärna ser att de kan hamna i samma position som sina danska kollegor. Det finns säkert en och annan som menar att det kanske inte vore så farligt om LRF, miljöorganisationerna och staten gjorde upp om lantbrukets miljöfrågor på samma sätt som i Danmark.
Men det finns ett par skillnader i detta. Vi har i Sverige ett system med myndigheter som begränsar möjligheterna till politisk detaljstyrning, vilket skulle påverka tillämpningen av en trepartsöverenskommelse. En sådan situation skulle snarast påminna om Saltsjöbadsavtalet där staten lämnade frågor kring lönebildning och anställningsvillkor till parterna.
Skulle ge för stort inflytande
Problemet med miljöfrågorna är att de inte är frågor som kan hanteras av två likvärdiga parter, dels är LRF betydligt mycket svagare som organisation jämfört med sin danska motsvarighet, dels så företräder vad än Århuskonventionen säger våra miljöorganisationer inga andra än sig själva och sina medlemmar. Och att skapa en trepartsförhandling som den i Danmark skulle ge dem alldeles för stort inflytande.
Svensk livsmedelsproduktion behöver växa, lantbrukets konkurrenskraft måste stärkas och är redan på god väg att uppfylla alla de krav på minskad påverkan på klimat och miljö som rimligen kan ställas på ett produktivt lantbruk. Så från ett trepartsavtal som det i Danmark bevare oss milde herre Gud.